Börjar se ljuset..

Wiktor åkte också på vattkopporna.. Hela han blev prickig stackarn. I 2 nätter satt jag och sov med han gränsle över mig mot bröstet som om han låg i magen igen.. lilla vännen.. Men tror att febern va värre än kopporna.

Han är otroligt envis annars, han vet precis vart mina bröst är och vill såååå gärna ha dem. Ger sig inte även om jag försöker stå emot. Han har dock börjat visa lite intresse för flaskan så vi får hoppas på det och spinner på det så att han snart (hoppas jag..) ska sluta äta på nätterna..

Han är verkligen mammas pojke, det är nästan lite drygt. Jag menar han får gärna vara med mig överallt men att knappt ha alternativet är jobbigast tror jag.. Att man kunde om det gick, lämna hemma eller till någon annan några timmar..
Jag o Mårten har ju fått biljetter till Leksand-Mora och deras ute match den 26 februari.. Men som det ser ut nu är det bara en av oss som får åka. Tråkigt men sant.
Han är ju 7 månader också och det verkar vara en ålder då de börjar bli mer medvetna och mer rädda för andra människor.

Ja, det är inte enkelt att ha barn alla gånger..

Wilma är ofta ganska enkel att ha med att göra iallafall utom när det gäller måltiderna. Varje dag så slutar måltiderna nästan i bråk. Vi är säkert lite hårda men vi har bestämt att det är den tiden vi skall ha det lugn och ro och då måste vi ju stå för det också. Ofta är det att hon inte tycker om maten fastän hon två dagar tidigare ätit samma sak med god aptit.. hm..
I går hade vi alla hjärtans dag middag här hemma och vi gjorde rosa grädde till henne, ända skillnaden va att vi haft karamellfärg i grädden. DÅ tycker hon inte om den.. suck.. Så det blev ju inte så kul då heller, trots att vi tar bort grädden då är det nåt annat som är fel..
Men det är väl så att man skall inte ha för höga förväntningar.

Det jag vet iallafall är att vi älskar våra barn och att vi oftast har kul tillsammans. det är dock jobbigt ibland och det ska man ju inte hymla med. Man får försöka se de jobbiga stunderna som tillfällen som försvinner och dom roliga och glada som sånt som man ler över när man tänker på dem!

Apprå på alla hjärtans dag så firade jag och Mårten förlovningsdag också, nr 9 i längden. Det ni?! Inte illa tycker jag, tiden går fort när man har kul! En hel del har hänt iallafall på dessa 9 år.

Nu är det snart dax att gå till sängs och sova!

puss o kram


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jessica Johansen

Tanken är den, att ni, vänner och familj skall få följa Wilma och Wiktors utveckling här i livet, Välkomna!!!

RSS 2.0